Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina intervjuer pÄ att de intervjuade pedagogerna i första hand anger att skÀlen till att de söker specialpedagogisk handledning Àr pÄ grund av ett eller flera barns avvikande beteende. De söker stöd och bekrÀftelse i sitt arbete med barnen och de förvÀntar sig pedagogiska rÄd och tips för att bÀttre kunna hantera olika situationer. Jag kunde ocksÄ konstatera att effekterna av handledningen gav pedagogerna ett ökat sjÀlvförtroende som i flera fall ledde till en generell pedagogisk utveckling till följd av handledningens rum för reflektion..

Syfte: Studiens syfte var att tolka och beskriva hur tio huvudmÀn uttryckte sin syn pÄ specialpedagogisk handledning samt hur huvudmÀnnen uttryckte styrningen av specialpedagogisk verksamhet i relation till de statliga intentionerna med ett förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete i skolan.Teori & Metod: Studien Àr kvalitativ och dess teoretiska ram Àr hermeneutisk och utgÄr frÄn förstÄelse och tolkning av specialpedagogisk handledning samt hur huvudmÀnnen erfar styrning av specialpedagogisk verksamhet. Metoden som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer med nio huvudmÀn för fristÄende och kommunala skolor.Resultat: HuvudmÀnnen uttryckte specialpedagogisk handledning som ett förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete. Handledning uttrycktes bÄde ur ett lÄng- och kortsiktigt perspektiv. NÄgra huvudmÀn hade centralt organiserad handledning och erbjöd kompetensutveckling i handledning för dessa specialpedagoger. Samtliga huvudmÀn uppgav att rektor avgör om specialpedagogisk handledning ska erbjudas i verksamheten.

Det finns begrÀnsad forskning kring specialpedagogisk handledning. Det har pÄvisats genom Ätskilliga forskningsstudier att skolledarna har stor betydelse för utvecklingsarbetet i skolan samt en central roll för handledningens framvÀxt och utveckling. DÀremot Àr deras förstÄelse och kunskap för handledda gruppsamtal för lÀrare ett outforskat omrÄde. Syfte I denna studie undersöks tre specialpedagogers och en regionchefs uppfattning om specialpedagogisk handledning. Syftet Àr att belysa förutsÀttningar och förvÀntningar kring specialpedagogisk grupphandledning samt dess effekter.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syfte med studien Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattning och tankar om specialpedagogisk handledning, hur den gÄr till och om det finns nÄgra hinder/svÄrigheter. Arbetet utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande utifrÄn Vygotskij dÀr jag tar fasta pÄ att lÀrandet Àr en helhetsprocess dÀr flera faktorer pÄverkar. Studien Àr av ett kvalitativt slag med ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. Intervjuerna Àr semistrukturerade och Àr gjorda med fyra lÀrare som arbetar i grundskolan. FrÄgorna var öppna dÀr följdfrÄgor kunde formuleras utifrÄn den intervjuades svar.Resultatet redovisas i fem olika teman.

SyfteStudien Àr en deskriptiv studie av upplevelser och erfarenheter förskollÀrare har av specialpedagogisk handledning i förskolan.FrÄgestÀllningar? Upplever förskollÀrarna att den specialpedagogiska handledningen har förÀndrats över tid?? Har förskollÀrarna upplevt behov av specialpedagogisk handledning?? Vad upplever förskollÀrarna att den specialpedagogiska handledningen har handlat om?? Vad upplever förskollÀrarna att den specialpedagogiska handledningen frÀmst handlar om, enskilda barn eller hela barngruppen?? Upplever förskollÀrarna att den kunskap som erhÄlls genom den specialpedagogiska handledningen anvÀnds i verksamheten?? Vad har förskollÀrarna för visioner om hur den specialpedagogiska handledningen skulle kunna se ut idealt?Metod: Studien Àr hermeneutiskt inspirerad i tolkningen av resultatet. Metoden som anvÀnts vid insamling av empirin Àr den kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjun. Teori: OmrÄden som belyses Àr specialpedagogiska perspektiv och teorier, styrdokument och litteratur samt tidigare forskning kring omrÄdet handledning. Resultat: Behovet av specialpedagogisk handledning av personal i förskoleverksamheten Àr idag större Àn den tillgÄng som finns till förfogande.

Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva upplevelser av specialpedagogisk handledning i tvÄ skolverksamheter och utifrÄn detta syfte Àr följande forskningsfrÄgor beaktade.? Hur uppfattar pedagogerna specialpedagogisk handledning?? Vilka möjligheter ser pedagogerna med specialpedagogisk handledning?? Vilka hinder ser pedagogerna med specialpedagogisk handledning?Kunskapssyn och metod: Vi vill lyfta fram det socio-kulturella perspektivet som en viktig del i lÀrandet mellan mÀnniskor. Vygotskij (1934) förenar tÀnkande och sprÄk och ser det som enhet dÀr de inte kan fungera utan varandra och det socio-kulturella perspektivet fokuserar pÄ att dessa hör ihop. Han myntade begreppet ?den proximala utvecklingszonen? och enligt honom upphör man aldrig att utvecklas utan det fortgÄr hela tiden (Vygotsky, 1978).

Syftet med studien Àr att kritiskt granska och jÀmföra lÀrares och skolledares syn pÄ specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan. UtifrÄn syftet stÀlls frÄgorna; vilken syn finns det kring det specialpedagogiska handledningsuppdraget och ses handledning som ett redskap för kompetensutveckling?Studien fokuserar pÄ omrÄden som frÀmst rör förskola, specialpedagogik och handledning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med Ätta lÀrare och sex skolledare i förskolan frÄn fem kommuner.UtifrÄn syftet kartlÀggs följande omrÄden i litteraturdelen: skillnaden mellan pedagogik och specialpedagogik, specialpedagogens uppdrag, handledning, förskola i förÀndring samt skolledarens roll. Kapitlet avslutas med teorier som socialkonstruktivism, social systemteori och utvecklingsekologi, som avser skapa en helhetssyn kring en mÀnniskas livsvÀrld, andra vÀrldar runtomkring samt förbindelser dem emellan.

Abstract:Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur dagens specialpedagoger arbetar med handledning ute i sina verksamheter. Vi ville Àven undersöka om deras handledningsarbete stÀmmer överens med deras tankar om handledning. Vi Àmnade ocksÄ undersöka om specialpedagogerna ansÄg att deras specialpedagogiska utbildning gett dem tillrÀcklig kunskap inom omrÄdet. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi belyst följande omrÄde inom pedagogisk handledning: vad handledning Àr, individuell handledning, grupphandledning, handledarens kompetens och uppgifter, handledningens funktioner och möjligheter, hinder för handledning samt systemteori och Kolbs lÀrcirkel. I vÄr kvalitativa undersökning som bestod av 10 intervjuer med yrkesverksamma specialpedagoger sÄ kom vi fram till att vÄra respondenter var positiva till pedagogisk handledning och de ansÄg att det stÀrkte och stöttade personalen och ledde deras arbete framÄt.Nyckelord: Handledning, pedagogisk handledning, specialpedagogik och specialpedagogisk kompetens..

Studiens syfte Àr att belysa och analysera hur pedagoger i förskola och grundskola beskriver den handledning som de fÄtt av specialpedagog, med mÄlet att möta alla barn och elevers behov. Vi vill ocksÄ undersöka om det finns skillnader i förskollÀrarnas och grundskollÀrarnas beskrivningar av handledningen. Det finns mycket lite forskning om vilka konsekvenser specialpedagogisk handledning kan ha för pedagogisk verksamhet, detta trots att efterfrÄgan pÄ handledning i förskolan och skolan stadigt ökat under de senaste decennierna enligt tidigare forskning. Genom att anvÀnda systemteorin som redskap försöker vi förstÄ hur en vÀxelverkan kan ske mellan grupp och individ och den ömsesidiga beroende som finn dÀremellan. Fyra förskollÀrare och fem grundskollÀrare frÄn sex kommuner har intervjuats om hur deras upplevelse av specialpedagogisk handledning ser ut.

Isberg, Annette. & Lewin Holm, Lena. (2006). Handledning och LÀromiljö. Councelling and learning environment.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syfte: Syftet var att studera hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar pÄ hermeneutisk forskningsansats och studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med Ätta lÀrare yrkesverksamma inom grundskolans senare Är.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lÀrarna variera beroende pÄ arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, dÀr handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillÀmpar handledning. Studien visar pÄ en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa tvÄ handledningsformer skiljs Ät i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor pÄverkan pÄ lÀrarnas lÀrande i relation till handledning. Samtliga lÀrare beskriver att handledning dÀr handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion bÄde i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lÀrarna ökar.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.